GOTT NYTT ÅR ÖNSKAR LUNA, LI & JOHAN

I detta nu håller vi på att göra oss i ordning för en nyårsfest i Brantevik, hos Kia och Frida. Där tillbringade jag, Johan och magen nyår förra gången, och nu "springer" Luna fram. Luna sover och vi vill inte väcka henne. Men snart ska vi ge oss av.

Tack alla ni som lämnat kommentarer på bloggen och skickat sms (trots att jag ej kunnat se dem då min mobil varit trasig sen 23/12)!!!!

Gott nytt år!!!

Sen laddar vi upp för Lunas ettårskalas...

Nu har det varit jul igen... nu har det varit jul igen...

Oj, det straffar sig att inte skriva på några dagar. Jag kommer inte ens ihåg vad som hände igår. Men börjar jag från julafton så kommer det säkert.

JULAFTON startade med en rejäl sovmorgon och sen följde stressen. Fast jag ska inte klaga, så farligt var det inte, men det hör ju liksom till att stressa lite på jul. Vi hade sverigepaketsöppning först. Klapparna som kommer från norr. En massa dessutom så vi fick spara några till kvällen. Vår första anhalt var till farfar Örjan, där jag personligen fick min högsta julaftonsönskan uppfylld. En tradition jag inte brutit så länge jag kan minnas, knäckebröd med skinka och senap och julmust! Fast jag missade jullovsmorgon, lite dåligt.

Luna fick en klapp som man absolut inte kunde gissa sig till vad det var... En perfekt inslagen gunghäst, men Luna hade ju inte en aning. Vad ska man säga om hennes reaktion, skräckblandad förtjusning är nog den bästa förklaringen. Jag försökte gulla med den så att hon liksom skulle våga sig fram, men det var inte lätt. Vi får nog jobba lite på deras relation!

Färden fortsatte mot farmor Karin, Christer och Emil. Där mötte även faster Wiveca och gammelmormor- och morfar Inga och Sigge upp! Fika, Kalle, Tomten, klapputdelning... mat!!! Just tomtemomentet (tack John) var spännande, men även där får vi jobba på förhållandet! Tomten fick varken puss eller kram, nästa år kanske? Klockan nio bestämde sig Johan och Luna för att gå och vila lite, lite blev länge och två timmar senare kom de upp som två yrvakna höns. Sen var det dags att åka hem. En lugn och mysig julafton med god mat och fina klappar! Tack Karin och Christer!

JULDAGEN tillbringade vi ute i Ingelstorp hos Jonas, Elisabeth och Noah (Johans faster med familj). Barnen sov och lekte, öppnade klappar, åt och somnade sen igen. Vi var där i flera timmar och bara tog det lugnt, åt och fika gott! Lite spänning blev det också när strömmen gick och allt blev tyst och mörkt. Stearinljusen blev ännu mysigare och Noah blev helt exalterad och sprang runt med ficklampan. Mitt i detta kom självklart det värsta blöjbytet på länge, snacka om timing, haha...

ANNANDAGEN var det gammelfarmor- och farfars tur, Gerd och Bengt, att få besök. Vi hade hunnit ladda om batterierna och åt julmat igen och det var så gott! Luna var på topphumör och charmade omgivningen som vanligt. En stund i soffan med Göta kanal på tv:n var ett perfekt läge att smälta maten på. Johan och Luna försvann som vanligt iväg till någon säng någonstans. Jag själv låg och halvsov till Gerd och Bengts skratt under filten, mysigt. På kvällen var vi bara familjen och Luna kom i säng tidigt tack vare Johans nya metoder att bara låta henne sova kortare stunder mitt på dagen för att sedan slippa ha henne vaken till tolv ett på natten! Bra! Vi fick därmed tillfälle att titta på min juklapp till Johan, Snapphanar. Mycket bra!

Idag har vi haft besök av Benny och Marina (Johans farbror och sambo) för att de skulle få titta på när Luna öppnade deras julklapp. Vi bjöd på fika och tittade på kort!

Just nu sover Luna middag, jag sitter här och Johan ligger skönt i soffan och tittar på tv. Jag ska nog ansluta mig till soffläget... GOD FORTSÄTTNING! Kram, Li.

Morgonpigga (inte) Luna!

Luna skulle nödvändigtvis upp klockan sju idag och det var bara att byta blöja, ta på henne kläder och gå upp. Ni förstår, en normal väckningstid är annars allt mellan halv nio och halv elva. Men det dröjde inte länge förrän Luna insåg sitt misstag och sjönk ihop på lammskinnet framför tv:n. Det var ett barnprogram om två koalor som åkte till sydpolen, som till slut fick henne att somna in.

Gårdagskvällen spenderade vi i goda vänners lag strax utanför Bollerup. Jenny och Joel som i dagarna ska bli föräldrar bjöd på Tacos. Det blev självklart en del bäbis- och förlossningssnack. Jag och Johan hade fullt sjå med Luna som för en gångs skull var på lite halvdåligt humör. Det var liksom inget som riktigt passade, men hon försökte hålla skenet uppe och var ändå mestadels glad. Vår lilla underbara tjej.

Ja, och så var det då dan före dopparedan, de flesta klapparna är klara. Att jag lyckades få iväg klapparna uppåt landet i torsdags var helt och hållet farfar Örjans förtjänst, det hade aldrig gått utan honom. Jag frågade om han kunde komma upp "en stund" och den stunden blev visst ganska många timmar - Tack!

Det är möjligt att vi ska iväg en sväng ikväll igen, det är inget bestämt, men det är många att byta klappar med. Nu ska jag väcka grisarna två. Li.

Pappa är hemma!!!!!!!!!!

Äntligen! Nu är pappa hemma igen. Luna blir verkligen så glad när Johan dyker upp där i dörren, helt plötsligt. Hon vet inte riktigt vart hon ska ta vägen. Det känns som att hon nästan spricker av en glädje blandad med osäkerhet. Är det verkligen pappa? Ska han stanna denna gången? Mamma blir också jätteglad! Pappa vill kramas jättelänge! Ja, hela atmosfären runt vår lilla Månflicka känns.

Hon tvekar någon minut, tittar på mig, tittar på Johan, tittar på mig, sen sträcker hon försiktigt ut armarna och gör sin "grej" med fingrarna (svår att förklara, en slags rullning mellan övriga fingrar mot tummen, om och om igen... ser ni det framför er?) och sen kastar hon sig ut i det kända okända. På en sekund blir hon trygg och förstår att det verkligen är i pappas stora famn hon hamnat. Vilken syn! Jag bara njuter av att se dem!

Johan hoppar in i duschen och Luna kryper fram till badrumsdörren och öppnar, jag springer efter. Nu vill hon vara där pappa är och därmed basta! Så vi får sitta där på toalocket och titta och vänta. En busstund i stora sängen väntar. Det är det bästa som finns enligt Luna, hon slänger sig hit och dit, skrattar och skriker. Att både mamma och pappa leende tittar på gör ju det hela ännu roligare!

Nu ligger mina två älsklingar och sover sött, tätt intill varandra, tror jag ska göra dem sällskap. Sov gott.

Mobilfreaket...

Min vän Karina kommer hit och lär Luna dumheter, fast å andra sidan är hon väldigt söt när hon väl får leka med en mobil. Jag har själv problem med att vara konsekvent vad gäller mobilen, fjärrkontrollen, dvd:n, tv:n, datorn med tillbehör etc. etc. Allt som hon helst inte ska leka med leker hon med. Men jag ska faktiskt inte klaga, min lilla prinsessa sitter även lååånga stunder och knepar och knåpar med sitt eget. Grejen är väl att just de stunderna går väldigt, väldigt fort i min värld och stunderna hon är lite jobbig är mycket långa. Vad orättvist!

Vädret idag har varit underbart här, som på många andra håll har jag hört! Visst känner man, när solen väl tittar fram, att man saknat den väldigt mycket. Det var till och med ganska varmt, jag överklädde nog Luna, brukar faktiskt vara bra på det där med kläder annars. Tycker att det verkar vara ett utbrett problem, särskilt bland mammorna, att klä på barnen på tok för mycket kläder. Luna verkar vara som jag, varmblodig, så vi behöver väl inte så mycket på oss.

Julstressen har drabbat även mig, kom på att jag hade vissa paket att skicka uppåt landet (där jag har de flesta av mina nära och kära), paket jag inte ens köpt... hmm... Men nu är de flesta klara, otroligt nog, nu är det upp till posten att fixa den sista, avgörande biten, att få fram paketen till fredag. Jag håller tummarna.

Luna var rätt avslappnad och uttråkad på våran julshoppingsdag, hon somnade till slut i bokhandeln.

Imorgon är det torsdag vilket innebär att PAPPA kommer hem!!! Torsdagarna är de bästa dagarna om jag och Luna får bestämma. Johan jobbar dock i Drammen, Norge, så det är en bra bit att resa för att komma hem. Tråkiga timmar för oss alla! Men denna gång åker inte Johan iväg på söndag middag utan är hemma ända till nyårsdagen! Det har inte hänt sedan i maj att vi varit tillsammans så många dagar i sträck, det ska bli så skönt! Men förmodligen desto svårare när han väl åker igen, men det ska jag inte tänka på nu.

Nu borde jag ta tag i rimmen som ska skrivas! Tack för mig, hej!

Sommar sommar sommar...

I dessa mörka tider behöver vi lite sommarkänsla. Vi är på hundstranden strax utanför Simrishamn, jo vi har en särskilt anpassad hundstrand här, det är sant!

Idag har de första julkorten kommit, jag bugar och bockar! Jag tror att vi har rationaliserat bort den trevliga gesten i år... va otrevligt, men snälla ta inte illa upp. Jag har skickat SÅ många julkort genom åren och sällan fått några själv, men i år... ja, nu passar ni på minsann, nu kommer det väl vara full låda varje dag. Får skicka iväg några med A-post kanske. Lillkorven var favoritjulkortet! Älskade ängel... tjopp tji rori rupp... du e sann, tjopp tji rori rupp. Tusen tack! Vad ni är ambitiösa! Känner mig som en dålig mamma nu. Får slå på stort nästa år... eller nästa igen...

På tal om änglar så befann vi oss i Simrishamns kyrka i lördags klockan 16. Johans faster gifte sig med sin käresta. Det var så vackert och brudparet var bedårande, men pricken över i:et var ändå Noah (som vi kallar för Lunas kusin då de är så nära i ålder och för att göra det enkelt, vad heter det på riktigt? lämna förslag!) med sina blonda änglalockar och finfina utstyrsel!

Jag filmade det hela och Johan fick hålla Luna i schack för att inte störa. Men Luna är ju så duktig och det gick hur bra som helst! Festen hölls på en krog ute på vischan med underbart god mat och skön stämning! Ja, summa summarum, ett lyckat bröllop! Jag tackar brudparet!

Varför jag sitter här så sent ikväll igen beror på att det är så jäkla roligt och att jag väntat på bredband så länge! Lunas farmor och jag fastnade i en lång msn-konversation, så roligt! Kan man börja jobba som internet-glidare? Det finns ju så mycket nytt nuförtiden och jag har ju inget jobb att gå tillbaka till efter mammaledigheten...

Nä, nu måste jag sova, och surfa lite till. Hihi.

Sov gott vänner!

Luna i vinteroutfit... Med gammelmormor (på Johans sida) Ingas stickade pippitröja. Visst är den underbar och visst är Luna underbar!

Idag har jag och Lunis tagit det väldigt lugnt. Vi sov till efter tio... och sen kom vi liksom aldrig riktigt igång. Har precis ätit mellanmål och nu ska vi väl egentligen passa på att gå en liten powerwalk. Får se. Medan jag sitter och är tråkig vid datorn pysslar Luna med att riva sönder mina AGENT X9 tidningar som jag inhandlat på loppis. Nu sitter hon fascinerat och pillar med de hundratals små pappersbitar som ligger runt henne, blöta, klibbiga.

Jo, nu jäklar ska vi gå ut! Ungen behöver luft, och mamman behöver motion!

Vi har fått bredband!!!

Ja, lyckades visst få igång en blogg innan Lunas ettårsdag, jag är stolt! Har med beundran kollat in mina vänners bäbisblogg och har länge gått i tankarna om att göra en egen. Så, här mina vänner, nära och kära, kan ni följa några av alla de saker som händer härnere i Simpan.

Ska man sköta och underhålla en blogg underlättar det ju att man har internet, nu lovar jag dock inte att jag kommer sköta den för det, men att ha möjligheten att uppdatera den är ju ändå ett plus! Bara det nu inte blir som med alla mina 20 dagböcker jag påbörjat under åren. De ligger här och var i flyttkartongerna och börjar alltid med: "Den här gången ska jag klara av att skriva dagbok...".

Ska jag nu sitta och berätta om allt som hänt sedan mitt lilla pyre började växa i magen kommer jag aldrig bli klar, så det får bli lite nytt blandat med gammalt.

Klockan är ju snart två, Luna sover, jag borde göra detsamma, men detta är ju roligt! Luna är nu tio månader drygt och kämpar på med både tal och gång. Hon tog faktiskt sina första steg redan vid nio och en halv månads ålder (ler stolt för mig själv, men inte så någon annan ser - alla barn är ju individuella, hon kommer säkert vara sen med något annat, säger jag till mina mammakollegor som sneglar lite avundsjukt...). Nu går hon mellan saker och riktigt långt ibland. Hon trillar så gott som aldrig utan verkar ha stark självbevarelsedrift och sätter sig försiktigt på huk för att sedan krypa iväg. Sen reser hon sig upp rätt va det är och börjar gå igen!

Titta är väl det enda "riktiga" ordet hon får fram blandat med andra tvåstaviga fantasifulla ord. Hon tränar även sin röst med diverse höga och långa skrik (vart kan hon ha fått det ifrån?) som låter bra men som sagt högt.

Luna är en nätt liten flicka som håller sig krampaktigt fast vid åttakilosgränsen, ny dom kommer den 29/12. Med sina 73 cm
känns hon faktiskt riktigt lång, med tanke på att hon växt över 20 cm sen hon föddes så plötsligt, då och då, får man sig en chock när man tittar på sin sovande lilla bäbis som bara blir större...

Nä, nu är det sovdags för mamma med! Håll till godo, hoppas jag klarar av att sköta min nya hobby! Kram, Li.