Vem är det som alltid lyckas bäst med nattningen av Luna? Jag ringer och beklagar mig till Johan i Norge kväll efter kväll. Missförstå mig inte, det är väldigt mysigt att lägga Luna, men när det drar iväg och tar en till två timmar så tycker jag att det går bort lite väl mycket av min "egentid". Så, vad händer då när pappa är hemma, jo, ungen somnar på tio minuter!!! ibland mindre!!??!! Jag bara gapar när Johan kommer ut ur sovrummet och tror att han skojar, men nädå, hon sover.
Jag kan ju erkänna att det går mycket bättre när jag anammar Johans något tuffare metod och inte ligger och babblar med henne och ger henne vatten varje gång hon frågar. Jag har varit för mesig helt enkelt, för snäll, och inte gynnar det varken mig eller Luna! Vad underbart när man kan lära varandra massa bra tips och trix!
Nu har det liksom blivit Johans grej att natta Luna så fort han är hemma, de går in, läser "Lilla Anna och Långa Farbrorn" (alltid samma bok, julklapp från plastmormor Monica och morbror Max, 2006, för övrigt) pratar sedan en kort stund och sedan är det bara knäpptyst! Johan kommer därefter ut med samma nöjda, stolta och lite kaxiga min kväll efter kväll... Ja, du är bäst! Världens bästa pappa!!!
Luna är väldigt mycket inne på mitt och min just nu. Det roligaste var ändå när Johan kramade och busade med mig när vi hälsade på hos mamma och Henning och Luna pekar mot oss och säger bestämt - MITT! Jag var alltså hennes "mitt", hahaha, hon är ju för underbar, men det är bäst att man myser mycket med varandra så hon inte tror att hon har ensamrätt på varken mamma eller pappa...
I morgon är det dags för en tur in till Skövde, ska uträtta några ärende, Luna får nöjet att leka med sin underbara moster här hemma, allt för att det ska fortare och smidigare för oss! Vi är nämligen dunderförkylda, hela familjen, särskilt lilla jag... Stackars mig... Nä, ok, det är ingen tävling, men jag är dålig, usch. Luna den stackaren hon har en extremt irriterande hosta och spyr upp stora slemklumpar på morgnarna... så det är kanske mest synd om henne då, ok, jag ger mig!
Nä, nu ska jag mysa med min man, Luna sover och kvällen är ung, eller nä, hon är ju halv elva... Vart tar tiden vägen? God natt!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Hej på er, underbara lilla familj!
Så mysigt med Luna o Johan, vilken pappa, då önskar du att han var var hemme varje dag..!
Hoppas verkligen att ni snart blir av med era förkylningar, det låter inte alls kul.
Kom precis att tänkta på att det inte alls är långt kvar tills ni kommer ner, ska bli så skoj att ses, längtar!
STOR KRAM till er alla tre!
Hej på er allihop!
Va skönt o få avlstning i vardags bestyren...
De verkar som Johan min har fått med sig nått bra på livets väg, att va konsekvent, de kommer man mycke långt med.
De e svårare när man alltid hemma ibland måste man få blunda Li.
kram på er pussa o krama min lilla gumma
Hälsningar Farmor
Jenny och Tilde: Ni är så fina, tack för frisk-peptalket! Det ska bli så roligt att komma ner! Och nä, det är inte alls långt kvar, men jag känner snarare panik än lycka över det just nu!
Men det ordnar nog upp sig! Mycket att göra, mycket att köpa! Men jag måste verkligen lägga band på mig vad gäller julklappar - har en tendens att överköpa till allt och alla, ska tänka om i år! Vi har så extremt många att handla till, suck, alla dessa skilsmässor... Min familj tar verkligen priset!
Vi längtar efter er med! Stor kram!
Farmor: Johan din har inte bara fått med sig något bra på livets väg, han har fått med sig väldigt mycket bra! Han är en otroligt bra pappa, verkligen! Och ju längre vi båda kommer på denna resa desto mer lär vi oss och desto bättre blir vi!
Ja, konsekvens, det prioriterar vi båda mycket högt vilket är bra så att man kan stötta varandra i kampen att lyckas vara det!
Visst är det svårt att vara själv ibland under veckorna (det känner du ju väl till...) och som du säger så är det väldigt skönt när avlastningen kommer på torsdag eftermiddag! Men jag blundar ibland, det gör jag! Man är ju ingen superhjältinna...
Tack för kramen, vi ska pussa och krama din lilla gumma, lovar!
Skicka en kommentar