Ja, det är väl lika fantastiskt varje gång man är på ett ultraljud! En så pass abstrakt känsla och vetskap blir plötsligt så konkret, fast ändå inte... Är det vårt barn/syskon/systerbarn som är där på skärmen? Är det en film, driver någon med oss... Ja. Den lille/lilla sprattlade som sjutton och det var svårt att få tydliga bilder, men det är ju bara positivt med en aktiv bäbis! Har känt av den sedan flera veckor tillbaka, men bara lite då och då och väldigt "lätt", men rör den sig så mycket som den gjorde idag så är det ju bara en tidsfråga tills vi alla kommer känna dess sparkar, ofta! Åh vad roligt!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Man kan inte förstå det...
Tänk att "den" är där inne i din mage, och snart nog ska vi få träffa det lilla underverket!!!
Livet är en gåva!
Ohhhhh vad avundsjuk jag blir!
Sååååå underbart! Ännu en ny liten person att förälska sig i!
Lyckos er lyckos er lyckos er!
Ni är så fina, så fina bilder, vad fint det blir!
kram & puss
Frida
Ohhh nu börjar jag gråta Li!
Snyft och snor....
Skicka en kommentar